Pension i Spanien.Skola i Spanien.

[lasslax]

Jag har ofta märkt att, oavsett nationalitet, de utlänningar som bor i Spanien och inte lyckats lära sig spanska, är oftast de som gnäller pà invandrares taskiga integrering i Sverige/Tyskland/UK etc etc

Hm... det väcker en fråga om hur t.ex. svenskar som flyttade till Spanien tar emot någon som inte var född i Sverige, men flyttade dit, "blev svensk" och sen hamnar i Spanien på ett "svenskt" område.
Alltså en som var litet marginaliserad i Sverige och hamnar bland svenskar som nu själva är utbölingar.
Bara undrar hur långt sträcker sig det här "Tribe Mentality" i ett minoritetsläge?
Nyfiken på era åsikter och attityder.

 

[Peztis]

Jag kan bara se utifrån det jag sett i Svenska skolan och har man anknytning till Sverige - oavsett nationalitet - så håller man gärna ihop. Generellt är folk väldigt välkomnande till nya bekantskaper, de flesta är öppna och hjälpsamma.
(Den här tråden har hamnat lite på ett sidospår, hoppas inte att TS tar illa upp.)

 

[lasslax]

Jag kan bara se utifrån det jag sett i Svenska skolan och har man anknytning till Sverige - oavsett nationalitet - så håller man gärna ihop. Generellt är folk väldigt välkomnande till nya bekantskaper, de flesta är öppna och hjälpsamma.
(Den här tråden har hamnat lite på ett sidospår, hoppas inte att TS tar illa upp.)

Tack för svaret.
Jag läser nu boken "Pensionärs-planeten" som ni säkert känner till, och tycker att det är utomordentligt intressant hur svenska utvandrare uppfattar sig själva utomlands.
Förr var man mottagare från andra länder och kulturer, och nu är man själv mottagen i ett främmande land, främmande kultur.

Det är en guldgruva för en sociolog eller gruppsykolog.
Jag upplever ofta när jag är på semester i typ Grekland, att de annars så slutna nordbor lättar upp sig, t.o.m. tycker själva att det är för stelt hemma, varför kan vi inte ha det lika trevligt i Sverige som i Grekland? Sen när man stiger ur flygplanet på Arlanda - allt blir som förr.

Och ja, vi kom litet off topic, sorry.