McAber
Ny medlem
Av en ingivelse ringde jag upp en bekants exfru, en taro spelande och djupt religiös person (hon tror stenhårt på horoskop).
För henne var skilsmässan förväntat, då korten hade aviserat detta redan långt innan det faktiskt hände. Hennes mans version var, att droppen var då hon beklagade sig för honom att “ Jag kunde ha fått vem som helst”.. och hur Venus stod i förhållande till Jupiter spelade faktiskt ingen roll för honom i hans beslut…
Nå, väl, jag berättade för henne, att jag tänkte göra ett alvarlig försök att studera mer specifikt den kvinnliga psykologin, men hade lite besvär med att hitta litteratur om ämnet.
En del (politiskt korrekta personer) säger att det finns inget “kvinnligt psykologi” utan en gemensam för bägge könen. Sedan finns det mängder med böcker om “hormonbalanser” före och efter menopausen med medföljande besvär, alltså ingen nyhet direkt..
Jag ville ha något ämne där en större grupp kvinnor känner sig bekväma, men där inga män är med och “stör stämningen”. Efter diverse utsvävningar mellan hästar, parfymer, Tom Jones, magnetsulor, (och något annat - jag tappade fokus - då jag förundrades över simultankapaciteten) kom hon fram att det lättaste grundkursen för mig var att se några avsnitt ur TV serien “Kvinnofängelset”. Av en händelse har hon några DVD skivor inspelade, kommer med posten. Som motprestation skickade jag henne en märklig amulett som jag köpte i en loppis nära Rennes. Efter en försäkran att det var ingen budskap eller annat “lurt”, jag köpte den bara för den var tilltalande och mystiskt, men tror nu att hon får mer ut av den än jag…
Nu en vecka senare, och två avsnitt “Kvinnofängelset”, är jag fullständigt vilsen.
Kära nån, att flickor kan generera intriger ur ingenting. Jag trodde att krävdes något konkret litet fäste att börja med korthusbygget, med de går på imaginära wibbar och lyckas engagera halva anstalten i projektet som plötsligt känns viktigt. Just innan migrän attacken upplöses intrigen till skratt salvor ( av Baryton karaktär) och en ny intrig börjar…
Hur orkar de ? Hur orkar publiken?
Serien är mycket speciell, enbart kvinnliga tittare, och blottlägger könsskillnader åtminstone för män, med dramatiskt tydlighet. Helt klart värt att se. (för män alltså)
För henne var skilsmässan förväntat, då korten hade aviserat detta redan långt innan det faktiskt hände. Hennes mans version var, att droppen var då hon beklagade sig för honom att “ Jag kunde ha fått vem som helst”.. och hur Venus stod i förhållande till Jupiter spelade faktiskt ingen roll för honom i hans beslut…
Nå, väl, jag berättade för henne, att jag tänkte göra ett alvarlig försök att studera mer specifikt den kvinnliga psykologin, men hade lite besvär med att hitta litteratur om ämnet.
En del (politiskt korrekta personer) säger att det finns inget “kvinnligt psykologi” utan en gemensam för bägge könen. Sedan finns det mängder med böcker om “hormonbalanser” före och efter menopausen med medföljande besvär, alltså ingen nyhet direkt..
Jag ville ha något ämne där en större grupp kvinnor känner sig bekväma, men där inga män är med och “stör stämningen”. Efter diverse utsvävningar mellan hästar, parfymer, Tom Jones, magnetsulor, (och något annat - jag tappade fokus - då jag förundrades över simultankapaciteten) kom hon fram att det lättaste grundkursen för mig var att se några avsnitt ur TV serien “Kvinnofängelset”. Av en händelse har hon några DVD skivor inspelade, kommer med posten. Som motprestation skickade jag henne en märklig amulett som jag köpte i en loppis nära Rennes. Efter en försäkran att det var ingen budskap eller annat “lurt”, jag köpte den bara för den var tilltalande och mystiskt, men tror nu att hon får mer ut av den än jag…
Nu en vecka senare, och två avsnitt “Kvinnofängelset”, är jag fullständigt vilsen.
Kära nån, att flickor kan generera intriger ur ingenting. Jag trodde att krävdes något konkret litet fäste att börja med korthusbygget, med de går på imaginära wibbar och lyckas engagera halva anstalten i projektet som plötsligt känns viktigt. Just innan migrän attacken upplöses intrigen till skratt salvor ( av Baryton karaktär) och en ny intrig börjar…
Hur orkar de ? Hur orkar publiken?
Serien är mycket speciell, enbart kvinnliga tittare, och blottlägger könsskillnader åtminstone för män, med dramatiskt tydlighet. Helt klart värt att se. (för män alltså)