I Sverige har vi ju de senaste tio åren fått vänja oss vid att det i varje gathörn och utanför varje butik, bank, bankomat etc. sitter någon och ropar hej hej pliis och skramlar intensivt med sina pengaburkar. Jag förstår att de har det svårt som sitter så där dag ut och dag in, men jag kan också undra över varför så många svenskar tycker att deras situation är vårt ansvar och kräver att vi ska förse dem med mat och tak. De har många barn, ibland upp till 13 som de håller upp bilder på, trots att de inte kan försörja ett enda. Jag rör mig en hel del på stan varje dag så jag ser ofta att de dricker öl och röker, kvinnor som män, jag har helt slutat att ge, blir mest irriterad över att aldrig få gå ifred någonstans. När de överger eller tvingas lämna ett läger lämnar de oerhört mycket sopor efter sig som vi skattebetalare får bekosta bortförsel av. Jag är väldigt trött på detta och undrar var de egna ansvaret finns. När de ändå bara sitter kunde de väl tillverka något och sälja. Eller, istället för öl och cigaretter, köpa saker som de kan sälja och försörja sig lite mer värdigt. När jag nyligen var i Almunécar var afrikanerna som flugor vid varje restaurang, men de sålde åtminstone något, de tiggde inte bara och de kunde ta ett nej utan att vara påstridiga. Jag såg inga tiggare, är tiggeri förbjudet i Spanien?