Preciosa
Veteranmedlem
Hola!
Skriver under "övrigt" fast det gäller Spanien så jag inte stör seriösa
medlemmars inlägg...
1992 så frågade en svensk restauarangägare på Gran C om jag ville jobba som
servitris och inkastare på hans ställe i centrum av Playa del Ingles.
Jag hade tagit sabbatsår från jobbet och bodde på ön och tänkte att det kan väl vara kul att prova på.
Började väldigt bra..jag "kastade in" många skandinaver och dom återkom ofta (för att jag var trevlig? eller svensk?). Maten var rätt kass i alla fall.
Dom betalade enormt bra dricks och ett gäng killar hade inte särskild stor koll hur mycket pesetas dom lämnade. Kom tillbaks varje dag. Dricksen skulle delas av alla anställda.
Så var det en liten marockansk kock som tydligen ansåg att "mina" gäster betalade VÄL bra så i obevakade ögonblick snodde han den på borden..
Jag sa då till chefen men han var rädd att förlora kocken som tilllika var tekniskt kunnig att sätta igång dansbandsmaskinen, så han sa nog inte så värst mycket till honom. Chefen själv hade inte " alla bestick i lådan"...
Totalt okunnig på det mesta utom att håva in dinero.
Vad som sen hände är att gästerna ofta fick fel mat och fel tillbehör och...
Kocken lusläste mina beställningar som skulle vara på spanska..var det en punkt fel eller stavat konstigt så fick gästen alltså inte det dom beställt och blev sura på MIG! Han skyllde då på mina dåligt skrivna lappar...Alltså - det var bara små bagateller som han hittade...Jag menar att skrev jag "papas fritas" så fick dom pasta...
Hämnden....
Ok, en annan liten landsman till kocken tog mitt parti och tog helt sonika hand
om dricksen varje dag och kocken vågade inte protestera för landsmannen var äldre och rättvis.
I alla fall så orkade jag bara 3 veckor och fick gå tillbaka 5 ggr för att få min sista lön...3 kg tappade jag av slitet. Bra..och så lärde jag mig att skriva spanska maträtter fullständigt korrekt.
Restarurangägaren blev sen biluthyrare...Kocken, hans "högra hand" försvann.
Saludos P ;;;;
;;;;
Skriver under "övrigt" fast det gäller Spanien så jag inte stör seriösa
medlemmars inlägg...
1992 så frågade en svensk restauarangägare på Gran C om jag ville jobba som
servitris och inkastare på hans ställe i centrum av Playa del Ingles.
Jag hade tagit sabbatsår från jobbet och bodde på ön och tänkte att det kan väl vara kul att prova på.
Började väldigt bra..jag "kastade in" många skandinaver och dom återkom ofta (för att jag var trevlig? eller svensk?). Maten var rätt kass i alla fall.
Dom betalade enormt bra dricks och ett gäng killar hade inte särskild stor koll hur mycket pesetas dom lämnade. Kom tillbaks varje dag. Dricksen skulle delas av alla anställda.
Så var det en liten marockansk kock som tydligen ansåg att "mina" gäster betalade VÄL bra så i obevakade ögonblick snodde han den på borden..
Jag sa då till chefen men han var rädd att förlora kocken som tilllika var tekniskt kunnig att sätta igång dansbandsmaskinen, så han sa nog inte så värst mycket till honom. Chefen själv hade inte " alla bestick i lådan"...
Totalt okunnig på det mesta utom att håva in dinero.
Vad som sen hände är att gästerna ofta fick fel mat och fel tillbehör och...
Kocken lusläste mina beställningar som skulle vara på spanska..var det en punkt fel eller stavat konstigt så fick gästen alltså inte det dom beställt och blev sura på MIG! Han skyllde då på mina dåligt skrivna lappar...Alltså - det var bara små bagateller som han hittade...Jag menar att skrev jag "papas fritas" så fick dom pasta...
Hämnden....
Ok, en annan liten landsman till kocken tog mitt parti och tog helt sonika hand
om dricksen varje dag och kocken vågade inte protestera för landsmannen var äldre och rättvis.
I alla fall så orkade jag bara 3 veckor och fick gå tillbaka 5 ggr för att få min sista lön...3 kg tappade jag av slitet. Bra..och så lärde jag mig att skriva spanska maträtter fullständigt korrekt.
Restarurangägaren blev sen biluthyrare...Kocken, hans "högra hand" försvann.
Saludos P ;;;;
;;;;
Last edited:
