Lasse77
Ny medlem
Kanarieeöarna - lite historia!
Historiskt vilar Kanarieöarna i ett dis som löses upp först med européernas erövring. De tidigaste lämningarna efter människor är från 200-talet före Kristus.
Genom portarna skymtar små stenlagda gårdar, inte
sällan med en palm som skuggar en kvillrande
fontän. Över den smala gatan hänger snidade bal-
konger, och det skulle inte förvåna om en hästdragen vagn kom skramlande runt nästa hörn.
I Teneriffas gamla universitetsstad La Laguna kan man nästan tro sig vara i en scenografi till en film om kolonialtiden. Kan detta verkligen vara samma ö som också hyser gigantiska betongblaffor av sammanväxta hotellkomplex, som i Playa de las Americas i söder?
Kanarieöarna är inte bara namnet på en ögrupp, det kan också sägas vara ett begrepp för det slags massturism som av de som anser sig resa mer kultiverat brukar sammanfattas i fyra S: sol, sand, sprit och sex.
De första svenska charterturisterna anlände till Teneriffa 1956 efter en äventyrlig och ansträngande resa, och välkomnades av borgmästaren i Santa Cruz. Ännu på 1960- talet var en utlänning en sensation och en sevärdhet ute i byarna, men numera kommer sammanlagt långt över tio miljoner turister per år till öarna som romarna kallade ”De lyckliga”.
I boken ”Kanariska solvarv” lutar Sverre Holmsen åt teorin att öarna skulle vara resterna av det sjunkna Atlantis. Också Platon lär ha varit inne på samma linje, men man kan leka med tanken på vad han skulle ha sagt om han hade fått uppleva det alkoholdränkta festkaoset på en karaokebar i Puerto de la Cruz.
Historiskt vilar Kanarieöarna i ett dis som löses upp först med européernas erövring. De tidigaste lämningarna efter människor är från 200-talet före Kristus.
Genom portarna skymtar små stenlagda gårdar, inte
sällan med en palm som skuggar en kvillrande
fontän. Över den smala gatan hänger snidade bal-
konger, och det skulle inte förvåna om en hästdragen vagn kom skramlande runt nästa hörn.
I Teneriffas gamla universitetsstad La Laguna kan man nästan tro sig vara i en scenografi till en film om kolonialtiden. Kan detta verkligen vara samma ö som också hyser gigantiska betongblaffor av sammanväxta hotellkomplex, som i Playa de las Americas i söder?
Kanarieöarna är inte bara namnet på en ögrupp, det kan också sägas vara ett begrepp för det slags massturism som av de som anser sig resa mer kultiverat brukar sammanfattas i fyra S: sol, sand, sprit och sex.
De första svenska charterturisterna anlände till Teneriffa 1956 efter en äventyrlig och ansträngande resa, och välkomnades av borgmästaren i Santa Cruz. Ännu på 1960- talet var en utlänning en sensation och en sevärdhet ute i byarna, men numera kommer sammanlagt långt över tio miljoner turister per år till öarna som romarna kallade ”De lyckliga”.
I boken ”Kanariska solvarv” lutar Sverre Holmsen åt teorin att öarna skulle vara resterna av det sjunkna Atlantis. Också Platon lär ha varit inne på samma linje, men man kan leka med tanken på vad han skulle ha sagt om han hade fått uppleva det alkoholdränkta festkaoset på en karaokebar i Puerto de la Cruz.
