Jo jag ser din point.
Men samtidigt kan det vara en ” säkerhetsventil”.
Jag menar såhär. Det är ju inte särskilt många kvar,som var med vid
sprängningen, men tillräckligt många för att ”såren” skall svida ett tag till.
Det är ena aspekten.
Den andra är att det händer i föreningar av detta slag att små-konflikter
blossar upp. Kotterier bildas. Styrelseledamöter faller i onåd…
Gudarna skall veta att folk av vårt slag -flyttfåglar såväl som fastboende-
inte rosar marknaden med samarbetsförmåga av folkrörelsekaraktär
på gräsrotsnivå.
(Vem har inte sett exempel på hur mången testeronstinn silverrygg som åtminstone
i sina egna ögon haft någon betydande position hemma i arbetslivet
t.ex. VD i ett av landets ledande industrikoncerner, eller t.ex.
någon med den högsta militära grad man kan ha i Sverige,
nu slås av fullständig häpnad över att hans röst inte är mer värd
än någon annans vid en överläggning om var ”kaffemaskinen skall placeras”.)
Medlemskollektivet kan så att säga bölja lite fram och tillbaka i takt med
att respektive föreningsstyrelse lyckas locka med attraktiva aktiviteter.
Eller göra sig omöjlig
Då kan det vara gott att ha någon annan hamn efter kusten för gemenskap..
Betr. Medlemsförmåner mm så sjunker sannolikt betydelsen av sådana
i takt med affärslivets ”digitalisering on-line”. Rabattgivare är otrogna
och är nuförtiden beredda att rabattera vem som helst bara de köper.
;;
